Sveriges namn har anknytning med Vaner – och Frej dyrkan
Frej har kunnat betyda frände (älskande) och kärleks gud:
Man har ofta jämställt namnet på guden Frej med lord och herre men det har kunnat även betyda frände, som har sin motsvarighet även hos forntida Indo-Iranier vid guda namnet Aryaman:
अर्यमन् m. aryaman bosom friend
Arya (अर्य). A friend
अर्यमन् m. aryaman sun
friend (n.): Online Etymology Dictionary
Old English freond “one attached to another by feelings of personal regard and preference,” from Proto-Germanic *frijōjands “lover, friend” (source also of Old Norse frændi, Old Danish frynt, Old Frisian friund, Dutch vriend, Middle High German friunt, German Freund, Gothic frijonds “friend”), from PIE *priy-ont-, “loving,” c form of root *pri- (isl. frja/fria) “to love.”
Vanir (van):
Numerous theories have been proposed for the etymology of Vanir. Scholar R. I. Page says that, while there is no shortage of etymologies for the word, it is tempting to link the word with Old Norse vinr (‘friend’) and Latin Venus (‘goddess of physical love’).[2] Vanir is sometimes anglicized to Wanes (singular Wane).
I så fall har svenskar- i betydelsen fränderna som hör till kärleksguden och med sekundära betydelsen ynglingar- varit vanaguden Frej dyrkare och hans gudomliga dynasti (Ynglingaätten):
Det vill säga låter det att svenskarnas olika namn också kommer från Frejs kult:
۱- Sven (i betydelsen yngling) i namnet svensk visar Frejs dynasti dvs. Ynglingar (Yngve Frejs folkstam).
۲- Namnet svioner (sve-unn-er) kan betyda “fränder som tycker om kärleks -och vänskapsguden” och svitjod betyder kärlek –och vänskapsgudens folk och de har också anknytning med Frej/Frigg (älskade, vän) och vanerna (vännerna):
Namnet Svea och gudinna namnet Siv (hustru) även Shiva har anknytning med kärleksguden Frej och kärleksgudinnan:
Śiva (शिव).—[adjective] kind, friendly, mild, gracious, lovely, auspicious, fortunate.
Enligt Otto von Friesen är svear ett adjektiv med betydelsen «de besläktade» alltså «släkten, fränderna (egentligen “de älskade”), stam förvanterna».
Då kan namnet till Sverige tolkas svea-rike (landet av vänskap -och kärleksguden Frej).
۳- Svriges namn på finska, dvs. Ruotsi (rut-si) betyder kamraternas land, eftersom namnet ruth (rus) på hebreiska betyder “kamrat” eller “vän”.
Rut (rutsi) är jämförbar med Bibeln Lot (hjärtförbindelse på semitiska) och hans städer Sodom och Gomorra är jämförbara med Sverige och Kimbrien (Danmark). I Bibeln likställs Dan (fruktansvärda)-mark med Döda havet. Myten har påverkats av Atlantis (utlandet, Hyperborea) undergång dvs. översvämningen av Ancylus sjön i Danmark.
Om Frej dyrkan skriver man i Hedniska Tankar:
«”Frej var bland Ö-danerna först sedd” får vi veta i Eddan, och hans kult infördes alltså söderifrån, men han blev sedermera ”Svia-Godh” eller svenskarnas specielle Gud – och syns ännu i Sankt Erik, Stockholms skyddspatron.»
۴- Namnen på Frej i Sydliga Europa har varit romerska fallos guden Priapus (Frej-iapus), grekernas Iapetus (“genomborrande”), även Jafet i bibeln, som indoeuropéernas stamfader.
Det låter att indiska fallos guden Shiva också är en aspekt av Frej.
Fallos symbolen i majstång har varit Frejs emblem.
Även har frankernas namn i betydelsen hörande till Frej koppling med guden Frej. Man har sagt att Frej har varit frankernas speciella gud. Frejs boning har trots vara Alverheim (allemanernas land).
۵- Apropå svenska vikingarnas religiösa namn dvs. väringar (“de edsvurna”) betyder Sweden “landet av de edsvurna fränderna på kärleksguden”. Och ordet ed har anknytning med religiösa kult dvs. Frej dyrkan.
۶- Ptolemaios nämner svenskar, samer och finländare i tur och ordning under namnen firasoi (vira-soi, de edsvurna fränderna på kärleksguden, väringarna), fauonai (fä-unnai, renskötare) och finnoi (finländare, sumpmarkfolket).
۷- De forntida grekerna har trott att Hyperborea (övernordliga landet, Norr-avige-en) är Helios/Apollons land. Ömsesidigt är Frej också en solgud och himmelsgud, vilket syns inte minst i Skirnirsmál, den skinandes tal i Eddan, där Frej själv efter att ha skådat ut från Hlidskjalf skymtar den sköna Gerd (gård) eller Jorden.
Namnen Hyperion (“den ovan”) och Phaethon (“den lysande”) på Helios (solguden) tyder på Frejs Hliðskjálf (bokstavligen betyder högsätet med vidsträckt utsikt) och Skirner (skinande).